Det är ju lätt att förledas av alla fina, härliga semesterbilder på instagram där alla ser glada och nöjda ut och tro att det är så hela tiden. Men så är det ju självklart inte. Så om nån nu förletts att tro det så kommer här den osminkade semestersanningen ;).
Här leker och busar vi på stranden. Alla glada. Men fem minuter senare käkade Alvin sand och Linn kastade smågrus i ögonen på honom. Inte lika glada barn fick bäras upp ur sanden till duscharna och sköljas av för att sedan transporteras därifrån i vagnen.
Söta goa syskonen kör bil ihop! Ahh så gulligt. Ända tills bilturen var slut och vi fick bära bort dem därifrån. En gråtande. En skrikande.
Härligt med restaurang med lekställning där barnen kan leka loss i väntan på maten. Jättekul ända tills 1,5-åringen trillar ner mellan ribborna i stegen och 3,5-åringen springer in i en del av ställningen och slår sig på handen. Skrik och gråt.
Och sen måltiderna då! De är inte ens förevigade på bild eftersom de är ett sånt inferno där allt fokus ligger på att få Alvin att sitta stilla i stolen en stund. Enda bilden som finns är denna, post-mat-bild. Allt som oftast fick vi dra fram plattan och Musses klubbhus. Då fick vi iallafall möjlighet att äta upp vår egen mat.
Och på tal om mat. Linn har ätit samma middag hela veckan... Chicken Nuggets och pommes. Hela veckan. Och samma lunch. Korv och makaroner. Well well. Det var ju bara en vecka.
Men jag klagar inte. Konstaterar bara att semesterlivet är precis som livet hemma på många vis. Men mycket varmare och soligare och ja, härligare ändå.
Men nu är det slut med semestern. Vi landade precis i minusgrader och mörker och styr nu hem mot Lyckeby. Imorgon väntar dagis och jobb igen! Men vi lever på detta ett tag! Det var härligt härligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar